Leta i den här bloggen

söndag 11 mars 2012

Självkastrerande Kunskapssamhälle

Ibland slås man av att vi lever i ett märkligt samhälle. Idag rapporterar DN om "Rekordlågt intresse för läraryrket". Metta Fjelkner, ordförande på Lärarnas riksförbund, pekar ut den dåliga lönen som största problemet: "lärarna har den sämsta löneutvecklingen de senaste 15 åren". När SACO i fjol granskade lönsamheten hos 36 olika högskoleutbildningar var endast lärarutbildningen direkt olönsam. Lärarförbundet rapporterar att 4 av 10 lärare, funderar på att byta jobb. Söktrycket på lärarutbildningen "nådde i fjol en ny bottennotering – antal sökande per plats uppgick till 1,0".  Detta innebär i praktiken att alla som söker utbildningen kommer in, eller om jag tar bladet från munnen: "vilken idiot som helst" kan utbilda sig till lärare och kan därmed om några år ha ansvaret för att utbilda nästa generation. Särskilt allvarligt när högskolorna fylls av yngre studenter.
Se även: mödan värt?betala!, höj våra löner, höj statusen, vill hopp av, mer mot högre lönSVT-debatt, facklig allians, lärarleg, SR: protest och manifestation, eller googla "lärarlöner" - bilden blir rätt ensidig!

Den här utvecklingen, som på intet sätt är ny, gör på sikt Sverige till ett fattigt och okunnigt land. Ett land där vi har en ännu sämre skola, där vi inte har råd med modern sjukvård, vi inte har några framgångsrika egna företag och ett land som kanske hamnar i ett låneberoende likt Grekland (som har motsvarande låga lärarlöner). Segregeringen kommer antagligen också ökad med utbredd kriminalitet och misär som följd. Detta drabbar alla även de som haft föräldrar som lyckades sätta dem i en "bra skola". Kort och gott "ett självkastrerande samhälle".

Hur kunde det blir så här? Vi hade en gång i tiden mycket högt söktryck: för 40 år sedan var det 24 sökande per plats. I Finland har det hög status: 10-15 sökande per plats: "man ser fortfarande läraryrket som 'nationsbyggande', man vill bli lärare för att göra någonting bra för att hjälpa landet.". Statusen i Sverige verkar ha fallit gradvis under en lång tid med lönen och ökade krav. Jag har själv bekanta som hoppat av läraryrket eller blivit långtidssjukskrivna, starka individer som nötts ned av dåliga villkor, otacksamhet och stress. Det går inte att skylla på någon enstaka politiker eller reform - båda blocken är inblandade. Utvecklingen med friskolor verkar ha accentuerat lönesänkningarna och sänkt kvalitén med färre behöriga lärare. Massmedia har tidigare pekat på problemen: bl.a. världens bästa skitskola.

Det förefaller handla om ett allmänt "attitydproblem" - vi bryr oss inte om skolan eller utbildningen, vi bryr oss inte om framtiden för nästa generation eller för Sverige. Vi tror att vi kommer förbli en framgångsrik nation med högt välstånd oavsett vad vi gör. Hela situationen påminner om en lat elev som tror sig vara så smart att han inte behöver läsa på inför ett prov utan går dit, hittar på svar på frågorna och sedan tar ut sin frustration över dåligt resultat på läraren, en "loose-loose situation". Är vi den tredje generationen i välfärdssamhället: en generation förvärvar, en förvaltar och en förspiller? För det är väl i ingen som på fullt allvar tror att vi kan överleva som framgångsrikt kunskapssamhälle med omotiverade lärare och förfallna skolor? Eller har vi tappat tron på samhällsbygget: det spelar ändå ingen roll - det går åt pipan?

Lärarlönernas nivå måste lyftas! I vårt materialistiska samhälle blir det ingen trovärdigt statushöjning utan lönelyft -konkret uppskattning är en förutsättning! Annars riskerar vi hela kunskapssamhället.

13/3-12: Läsförståelsen försämras. I litteraturutredningens rapport, presenterad i DN, försöker man skylla på datorerna, medger att segregering kan spela in men missar helt lärarnas försämrade situation!
17/3-12: Principen om bra skola för alla gäller inte längre: DN2. Lärarlegitimation ett fiasko: DN3, SvD
1/4-12: "Vi måste sluta nedvärdera kunskap" av Dick Harrison och Katarina Harrison Lindbergh på SvD Brännpunkt
2/4: Skolorna använder betygen för att komma åt skolpengen: DN4  

5 kommentarer:

  1. Det är väl i stort bara att instämma. Finns många orsaker till den låga statusen, och mycket som behöver göras för att få upp den. Givetvis är den relativa sänkningen jfrt andra en viktig orsak. Som möjligen kan bero på att vi under långa tider (säg sedan runt 1960) haft en syn på skolan att kunskap inte är viktig, och att lärarna inte ska tro att de är något mer än någon annan.
    Och att det styrande partiets anhängare inte innehöll många lärare och att man trodde att lärarna hade bättre betalt än de själva.

    SvaraRadera
  2. En sak till. Dagens och de senaste decenniernas styrande (och opinionsbildare) tycks ha glömt att folkskolans införande var en viktig förutsättning för industrialieringen och därmed för den snabba standardökningen under förra seklet.
    Samt givetvis för demokratins genombrott. Läskunniga medborgare kräver demokrati, medinflytanden.

    SvaraRadera
  3. Tack Lars-Erick för att du delar med dig av kunskap och tankar om denna viktiga fråga. Jag instämmer!

    SvaraRadera
  4. Grundskolans införande var ett misstag. En allmän folkskola upp till åk.5 räcker. Därefter yrkesutbildning eller läroverk. Det finns ett stort sug efter duktiga elektriker och svetsare. Inte så många efterfrågar halvdana svetsare med turistfranska.

    tråkmagistern

    SvaraRadera
  5. Anonym 1 April: He he he... Bra 1 april sarkasm!
    Jo, men tänk om den duktige svetsaren får förtroendeuppdrag, gör facklig karriär och blir partiledare...

    SvaraRadera