På Xenosidian funderar jag om förutsättningarna för en livsåskådning baserad på ateism (stark eller agnostisk) och en modern världsåskådning (som naturvetenskapen förstår världen) fri från vidskepelse (metafysik). Det är i skrivandets stund osäkert om humanismen redan fyller den nischen.
I Humanisternas idéprogram i passagen om "Humanismen som sekulär livsåskådning" framgår att den är snarlik den Xenosidiska-ambitionen (se nedan). Det finns en del som skiljer men i stort så står vi på samma grund: vetenskap och demokrati i ett samhälle präglat av respekt, rättvisa och ansvar. Även omtanke och solidaritet är naturligtvis en viktig del av en human mänsklig moral, som måste kunna erbjuda skydd för fattiga, svaga, sjuka och andra utsatta. Det framgår inte klart att humanismens inkluderar en uttalad moral (etik) men den tycks ligga nära utilitarism (Humanismen bedömer etik...utifrån följder..."lycka och välfärd"). Ta till exempel tillämpning av vetenskap och teknologi: vem bestämmer vad som är "goda ideal"? Det andra som jag tycker saknas i humanismens livsåskådning är betoning av utveckling och evolutionen. Hur ställs miljöansvar (som nämns i en lista "Humanism präglas av") mot enskildas behov när "Humanismen försvarar alla människors rätt att leva sina liv hur de vill, så länge de inte inkräktar på andras liv och frihet" (påminner f.ö. om Wicca-moralen se moral-princip)? Men i stort förefaller livsåskådningen presenterad i idéprogrammet vara klok och väl genomtänkt. Det framkommer även när Christer Sturmark, ordförande för förbundet Humanisterna, bemöter påhopp från religiösa debattörer.
Likväl, i mina funderingar har ett antal element dykt upp som inte återfinns i idéprogrammet, som t.ex. att behålla och värna om delar av kulturtraditionen som utvecklats eller förvaltats av religiösa samfund (se t.ex. Fettisdagen & Ateistiskt dop), med reservation för att jag ännu inte fått tillgång till "Den svenska högtidsboken" (tycks inte finnas internet-tillgänglig) - får återkomma i den frågan.
Humanistiska Livsåskådningen:
"Humanismen som livsåskådning är uttalat sekulär, obunden och oberoende av varje föreställning om påstått gudomliga eller magiska krafter. Spekulationer i och exploatering av tron på kosmiska akter eller andliga väsen ingår inte i dess världsbild. Den erfarenhetsbaserade verkligheten betraktas som principiellt förklarbar med vetenskapliga metoder, även om vi säkerligen aldrig kommer att förstå den fullständigt. Humanismen som livssyn är fri från mytiskt tänkande och förespråkar istället en världsbild grundad i kritisk rationalism.
Humanismen förespråkar också ett sekulärt och pluralistiskt samhälle präglat av respekt, omtanke,rättvisa, solidaritet och ansvar.
Humanismen förespråkar vetenskap och demokratiska medel som de bästa tillgängliga verktygen för att lösa samhälleliga problem och möta mänsklighetens gemensamma utmaningar. Humanismen försvarar det fria sökandet inom forskningen och tillämpningen av vetenskapliga metoder för att skapa mänsklig välfärd. Humanismen eftersträvar att vetenskapen används på det sätt som bäst tjänar mänskligheten. Bruket av vetenskap och teknologi måste alltid utgå från allmänmänskliga värderingar och behov, samt dess tillämpning främja goda ideal.
Humanismen bedömer etik och politik utifrån deras följder för mänsklig lycka och välfärd. Individens värdighet och självständighet är centrala värden i en humanistisk livsåskådning. Humanismen försvarar alla människors rätt att leva sina liv hur de vill, så länge de inte inkräktar på andras liv och frihet.
Humanismen vill värna det fria skapandet inom t.ex. musik, konst och litteratur. I ett humanistiskt perspektiv spelar detta en omistlig roll i människans känslomässiga och intellektuella utveckling, liksom för hennes självförståelse."
Men se gärna hela Humanisternas idéprogramet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar