I detta löjets skimmer tänker jag utsätta mig själv för potentiell kritik. Ställer frågan om man kan tänka sig en "Ateistisk trosbekännelse" och svarar på en gång: Nej, det är många ateister som bestämt skulle avvisa detta - ateism handlar ju om att inte tro. Likväl, i andan av tidigare inlägg där jag gör en distinktion mellan inom-världslig-tro (som t.ex. "jag tror att det blir fint väder imorgon") och metafysisk-tro (som "jag tror på tomten"). Så skulle en ateistisk trosbekännelse börja med att avsäga sig allt samröre med metafysik. På ett sätt som liknar katolicismens avståndstagande från samröre med djävulen. Som kuriosa kan jag nämna att jag faktiskt, på italienska i en katolsk kyrka, har avsvurit mig allt samröre med djävulen. Jag blev gudfar och föräldrarna ville ha ett kyrkligt dop -vilket jag respekterade (en rätt så rolig övning när allt kom omkring).
I andra steget så bör trosbekännelsen slå fast vilken inomvärldslig-tro som vi ateister har. Då tänker jag på något som närmar sig "Petras Tro" (materialist, naturalist, vetenskaplig skepsis och så vidare).
Hur kan det då se ut? Om jag i Alain de Bottons anda ska stjäla friskt från etablerade religioner får det blir något i stil med:
Vi tror på materialism i den mening som åsyftas med fysikalism,
och är naturalister i den mening som åsyftas med metafysisk naturalism.
Vi tror ock på evolutionen,
och dess krona på verket homo sapiens, som en enda art,
utvecklad under år-miljonerna från en med aporna gemensam stamfader,
varv de flesta arter nu är nederstigna till döden,
Inled oss icke i vidskepelse
utan fräls ifrån andar, spöken, gudar och
alla andra former av metafysik.
Vi tror ock på det demokratiska samhället,
den mänskliga kulturens fortsatta utveckling,
möjligheten till en gemensam moral baserad på allmänmänskliga värden,
respekten för och vikten av olikheter oss människor emellan
och vår strävan mot att förlänga och förbättra livet för alla människor.
4/4-12: Borde lägga till något om vikten av kunskap...
Nu la du in massor av mening i begreppet ateism. Det trodde jag var de religiösas gebit.
SvaraRaderaMin ateistiska trosbekännelse är mycket, mycket kortare. Den kallas Abborren. Man öppnar munnen, men inga ljud kommer ur den.
En ateist har i egenskap av ateist (i sin svaga form) ingen tro att bekänna. (Dock kan hen tro på spöken, kommunistpartiet, Robert Lind i Kramfort etc.)
OK, Ulf. Lite slarvigt skrivet av mig: trosbekännelsen "tillhör" naturligtvis mitt sökande efter en livsåskådning på ateistisk grund (framgår av Xenosidian sammanhanget om någon orkar sätta sig in i det...).
SvaraRaderaSom stark ateist kan jag inte tro på spöken el. dyl. därav avsvärjandet av samröre med metafysiken.
Tack för att du berättar om din trosbekännelse, känner igen tanken från unge Wittgenstein. "Om det man inte kan tala om, om det måste man tiga."
"och dess krona på verket homo sapiens"
SvaraRaderaEn av de saker som stör mig mest med krsitendomen är hur de sätter mäniskan i fokus, som om mäniskan skulle vara bättre eller finare än alla andra djurarter. I din text gör du samma fel när du påstår att mäniskan är "kronan på verket".
Tack för ditt inlägg. Du sätter fingret på en viktig aspekt!
RaderaDet är inte jag som har hittat på det där med "kronan på verket" - tvärtom, men människan har som art varit så framgångsrik att vi inlett en ny period av massutdöende - se min blogg "Antropocen" från 7 Mars i år. Med denna "framgång" följer ett stor ansvar: att inte förstöra resten av miljön och biosfären (även för vår egen skull - vem vill bo på en soptipp?). För att kunna ta detta ansvar (vilket vi idag inte gör) tror jag det är viktigt att vi förstår vår roll - vår position. Eller?