Att stater lånar pengar är inget nytt. Däremot har det spårat ur de senaste åren och nu får hela samhällen betala priset. Länder har gått in i skuldfällan. I Sverige ligger vi lite före då vi gjorde denna resa redan i slutet på 80-talet och inledningen av 90-talet: Den som är satt i skuld är icke fri.
Vad är då problemet och hur kunde det gå så illa för västvärlden? Vi har under årtionden vant oss vid att leva i relativt överflöd. Någon gång kom ekonomer på den dåliga idén att stävja annalkande lågkonjunktur genom att sänka räntan och därmed stimulera ekonomin. Detta plockades snabbt upp av politiker som insåg att man ökade sina chanser att bli återvald genom att försena lågkonjunkturen till efter nästa val. Resultatet blev att västerländer började låna i goda tider. Detta är inte ont i sig om lånen går till investeringar som ökar den framtida produktiviteten och därmed skapar utrymme för att återbetala lånen. Det senare tänkte man aldrig på, istället byggdes det upp en mentalitet av att vi kan leva med ständigt ökande lån som vi skjuter framför oss. Beteendet har varit särskilt tydligt inom fastighetssektorn (och drabbar även där bankerna själva, nu de spanska bankerna). Låne-attityden har spridit sig till det privata: många skaffar amorteringsfria lån eller ökar på lånen för privat konsumtion. Denna kombination är förödande - det skapar stora underskott och räntor som måste betalas (som minskar ekonomiska utrymmet). Permanent låga räntenivåerna blir då nödvändiga varför pengar blir för billiga och hela samhällets skuldsättning ökar. Inget ekonomiskt system kan i längden fungera med lån som inte betalas tillbaka - det blir inflation och obalans.
Tar vi ett steg tillbaka ser vi problemet: låna i goda tider är huvudlöst. När hade man tänkt betala tillbaka lånen? I dåliga tider? Eller tänkte man bara fortsätta låna tills man inte får låna längre? Och vad tror man händer då? Hela samhället hamnar i fällan som Thatcher kritiserade socialismen för "The problem with socialism is that you eventually run out of other people's money". Det påminner om idrottsmän som tar dopingpreparat - de säljer sin själ till djävulen. Kortsiktiga vinningar byts in mot långsiktigt äventyrande av hälsan, på åttiotalet brukade vi i detta land säga "att det är som att kissa i byxorna - blir varmt och skönt ett litet tag sedan kallt och obehagligt".
Man kan säga att politikerna i Grekland, och andra europeiska länder, själva grävt graven för det sociala kontraktet, som även drabbar oss. Det är inte nu, i krisen, som kontraktet upplösts utan det var när politikerna i goda tider började låna till konsumtion. De har spelat falskt - som att bjuda barnen på godis man köpt med pengar stulna ur deras egna sparkgrisar. Kortvarigt kanske man kan bli populär men förr eller senare upptäcks man. Det är inte när stölden upptäcks som missgärningen gjorts utan när man stjäl pengarna. Den politiska krisen och upplösningen av det sociala kontraktet i Grekland är självförvållad (av landets politiker).
13/6-12 Rekordhöga spanska räntor SvD & GP, Lånefest kan ge kris, Åtstraming i Grekland
17/6-12 Valdag Grekland: Redan byteshandel, Athen var en glad stad, Rysare kan skapa kaos, Öppnar för omförhandling
25/6-12 Fortsatt tyskt nej till euroobligationer
18/6-12 Grekland: Ingen är riktigt nöjd, Måste gå snabbt, Svåra år framöver, Nya problem, Oron minskar - tillfälligt, Kamp mot klockan
19/6-12 Krisfond i fokus på G20, IMF:s fördubblar utlåningskapacitet, Ekonomin vänder nedåt GP & DN
21/6-12 USA sänker tillväxtprognos, Spaniens lån dyrare, Krisen fortsätter i 20 år
25/6-12 Euro-toppmöte kan bli fiasko: DN, SvD, GP, SR och Affärsvärlden, Grekiske finansministern avgår, Cypern söker nödlån DN, SvD, GP och SR
26/6-12 Cyperns nödlån: halva landets ekonomi
28/6-12 Krisländer slåss för att överleva, Eurogeddon närmar sig
29/6-12 EU skjuter eurokrisen framför sig, Frågetecken kring EU:s krishjälp
Det är dags att lagstifta om att fler får ta ansvar för okritiskt beviljade lån. Låt mig ta några exempel:
SvaraRaderaMäklaransvaret borde kunna utsträckas till att även omfatta ett ansvar för att bedöma om en köpare av en bostad har rimlig möjlighet att betala de lån som uppkommer vid köpet. Detta skulle vara ett ansvar som inte helt skall kunna försäkras bort. Det kan jämföras med att mäklaren är skyldig att upplysa kunden om bostadens skick och rättsliga förhållanden. Dessutom är det viktigt att om mäklare har någon form av ersättning vid förmedlandet av lån så skall mäklarens ansvar för köparens framtida betalningsförmåga öka. En sådan lagstiftning skulle säkerligen ge or rimligare pris på bostäder.
Ett annat exempel är de snabbkrediter som biviljas i affärer eller av sk smslåneföretag. Kräv att om de inte gör en rimlig kreditbedömning innan lånet beviljas så skall affären/smslåneföretaget själva svara för lånet om lånet gör att låntagarens privatekonomi försämras väsentligt. Ungefär som att man kan kräva återvinning vid en konkurs så skall affär/smslåneföretag/motsv ha det fullabetalningsavsvaret för lån om kreditprövningen varit otillräcklig. De skall dessutom inte kunna kräva låntagaren på betalning.
Du ger en ytlig förklaring. Den privata skuldsättningen ökade mycket på grund av en ökad ojämlikhet i spåren av Thatchers och Reagans nyliberalism. När reallönerna för 90% av folket står still eller sjunker medan de rikaste bara blir rikare tvingas medelklassen ta lån för att upprätthålla sin levnadsstandard. Socialism och ekonomisk omfördelning är således en del av svaret.
SvaraRaderaJovisst är min analys enkel - men hur är det i praktiken: tror du det är större risk för överbelåning i perioder när räntan är 2% eller när den är 8%? Har själv träffat många som först frågar banken hur mycket de får låna och sedan hänger med budgivningen så långt de kan.
RaderaDäremot håller jag med dig om att det är viktigt med jämlikhet i samhället -se mitt inlägg 15 juni.
Sen är väl jag i gott sällskap vad gäller ytlig analys - utan att bli för politisk: socialism och ekonomisk omfördelning är en lösning som prövats tycks tillhöra 1900-talet. Hur var det inom EU? Har man inte kört lite för mycket av från var och en efter förmåga åt var och en efter behov?
Det här med lånekriser är väldigt lätt att åtgärda: förbjud i grundlagen för det allmänna att kunna bedriva verksamhet med lånade pengar. Det skulle underlätta för politikerna att föra en "rätta munnen efter matsäck"-politik. Finns det inga indrivna (skatte)pengar så finns det inte heller reformer.
SvaraRaderaAlla politiker vill ju "stimulera" ekonomin i alla tider även med lånade pengar men att det då sker på kommande generationers bekostnad vill man inte gärna medge. Våra barn skall inte behöva stå för vår eller tidigare generationers obefogade och ofinansierade välfärdseskapader. Detta är inte minst en moralisk fråga. En stat med skuld begränsar deras framtida möjligheter.
Det stora problemt är att politikerna "visionerar" för mycket och förvaltar för litet. Ett låneförbud för det allmänna i grundlagen borde kunna tvinga fram en vettigare politisk kultur.
För stor skuldsättning är inte bara ohälsosamt för ekonomin, det kan även orsaka stress och personlig ohälsa på det privata planet. Som kuriosa kan nämnas att den föreslagne grekiska finansministern Vassilis Rapanos avsade sig uppdraget redan innan han tillträtt p.g.a. svåra magsmärtor [ http://www.dn.se/ekonomi/grekisk-finansminister-avgar ]. Även en tidigare grekisk finansministern Evangelos Venizelos blev inlagd på sjukhus p.g.a. svåra magsmärtor [ http://www.reuters.com/article/2011/11/01/greece-finmin-idUSL5E7M108920111101 ]. Jag har givetvis inte tillång till några patientjournaler eller direkt insyn i finansministerns vardag, men jag skulle tro att jobbet som grekisk finansminister inte precis är lugnt och stressfritt...
SvaraRaderaÄven självmordsfrekvensen har gått upp i Grekland och andra krisländer [ http://www.guardian.co.uk/world/2011/dec/18/greek-woes-suicide-rate-highest ], [ http://www.cbsnews.com/8301-505123_162-57409506/suicide-rate-jumps-amid-european-financial-crisis/ ]