I Dagdrömmarnas Trädgård

Drömmar och deras tolkning har alltid fascinerat människan. Drömmar har florerat som utgångspunkt för metafysiska profetior både inom religioner och mer allmänt i folklig vidskepelse. Exempelvis har bibeln berättelser om hur Gud, både på det gamla och det nya testamentets tid, i exceptionella fall kunde uppenbara sig för människor i drömmar. Även inom islam är drömmar ett sätt för Allah att kommunicera, utvöver de drömmar de ärvt av kristendom och judendomen.

I modern tid har mycket möda och kraft ägnats åt att försöka förstå drömmens funktion. En plausibel teori som lagts fram på senare tid är att drömmen skulle vara en sorts simulering som tillåter vår hjärna att provköra olika hotfulla situationer så att vi kan reagera blixtsnabbt för att avvärja hot och därmed öka överlevnadschanser. Teorin påminner lite om hur modern ingenjörskonst bedrivs: vi utvecklar dataprogram för att simulera olika farliga scenarier (som krock-simulatorer). Den teorin begränsar sig dock till drömmar med konkreta hot och hotsituationer.

Den moderna psykoanalysens drömtolkning går tillbaka till Sigmund Freud som i Drömtydning  argumenterade för att drömmar går att tolka och förstå och framför allt att drömmar är en väg till att förstå vårt undermedvetna. Neurobiologen och psykoanalytikern Marks Solms föreslog 2005 att drömmars funktion är att "skydda sömn. De kan erbjuda en ersatt värld för att hålla hjärnan tillfälligt ockuperade i sin orubbliga strävan för aktivitet". Drömmar gör för hjärnan vad lördagsmorgonens Bolibompa göra för familjen: underhåller barnen så att de seriösa spelare i hushållet får återhämtningstid.

Mark Solms besökte nyligen Stockholm och talade om sina teorier. En tanke som slår en, när man läser Solms, är att mänsklig religiositet i samma ordalag kan beskrivas som en frukt av kollektivt dagdrömmande hjärnor. Solms förklarar "När vi är vakna arbetar hjärnans frontallober med att planera tillvaron och att bedöma alla de sinnesintryck som strömmar emot oss, det handlar om vår omdömesförmåga. Det pågår ett sofistikerat spel mellan vad vi vill och vad tillvaron faktiskt erbjuder för möjligheter, där hjärnan 'vaktar' eller kontrollerar våra tankar och vårt agerande". Lätt omskrivning, med Solms ord, ger: under dagdrömmandet kopplas ”utforskningssystemet” bort. Utan dagdrömmarna skulle vi hela tiden sträva efter att ge oss ut på jakt för att tillfredsställa våra grundläggande behov, vår längtan och våra önskningar. För vissa människor är dagdrömmar mycket viktiga. Och det finns goda skäl att tro att dagdrömmar berör frågor som är viktiga för oss på ett sätt som vår vardag inte gör. I dagdrömmarna gör och tänker vi saker som vore helt otänkbara under vårt vanliga liv. Resultatet blir ett flöde av fantasifulla bilder och tankar. Jag tror att en ökad förståelse av dagdrömmarna kan bidra med viktig kunskap om religionernas ursprung och utveckling. 

I en annan artikel i dagens DN beskriver Thorbjörn Åkerstedt sömnens funktion. Även den beskrivningen blir klockren om den tillämpas på dagdrömmande och religion:
När vi dagdrömmer producerar hjärnan ett händelseförlopp med bilder. Men det sker utan förnuftig kontroll eftersom de delar i hjärnan där det logiska och kritiska tänkandet sitter inte används. Vi ifrågasätter alltså inte de absurda bilder som kan dyka upp.

Eller som karaktären Morpheus uttryckte i sig science fiction filmen Matrix: "It is the world that has been pulled over your eyes to blind you from the truth."