Inom science fiction litteraturen har det blivit ett sätt att säga "vi har inte en aning om vart utvecklingen tar vägen när datorer är smartare än människor" eller "det går åt pipan....". Denna teori har fått spridning och en singularitetsteoribildning som går ut på att vi får evigt liv och en massa andra remarkabla trossatser:
"Vi kommer snart att skapa större intelligenser än våra egna. När det händer når den mänskliga historien en sorts singularitet, en intellektuell förvandling lika outgrundlig som den förvrängda rumtiden mitt i ett svart hål, och världen kommer att glida långt bortom vår förståelse.”
Se SvD Framtiden är mer än nästa Ipad och The age of spiritual machines av Ray Kurzweil,.
När vi närmar oss en omvälvning som är så stor att vi inte kan överblicka dess konsekvenser (vi har ingen aning) blir det naturligtvis jobbigt för de som tycker om att spekulera om framtiden. Men de kommer inte få evigt liv och vår kultur kommer inte gå under. Lika lite som den gjorde det under industriella revolutionen, introduktionen av radio, telefon, TV, internet eller mobiltelefoni. Framtiden kommer bli omvälvande och i viss mån är vi redan på väg in i denna nya värld där maskiner tar beslut istället för människor, t.ex. börsrobotar. Vi får inte evigt liv och att expandera i rymden är en annan utveckling som kräver fysiska resurser, tar längre tid och vi inte heller kan överblickas idag m.a.o en "egen singularitet" i vår brist på förståelse.
Bild av Ray Kurzweil från SvD
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar