För en ateist känns det naturligtvis larvigt och lite förljuget att en modern och upplyst ledare stup i ett refererar till ett fiktivt metafysiskt väsen. Vi är dock så vana vid denna fras från amerikanska politiker att vi inte reagerar. När mognar USA så mycket att de kan ha en uttalad ateist som president? Och i så fall hur ska han avsluta sina anföranden? "We don't trust in god", "So say we all", "för övrigt anser jag att Karthago bör förstöras" eller kanske "Yes we can". Det senare torde vara betydligt mer produktivt än de andra alternativen, skulle även funka på mynt och sedlar. Det är rätt stor skillnad mellan att förlita sig på en bronsåldersgud eller att försöka göra något åt situationen själv. Jag har försökt diskutera detta med troende kristna. Många förstår inte vari bristen i eget ansvar ligger när de hoppas på att någon annan (fiktiv) varelse ska lösa problemet. Jag förstår inte varför de inte förstår.
7/11-12 Eufori efter Obamas segertal SvD GP, Delar av segertalet i SR med viss översättning och några kommentarer. Hela segertalet på SVT, ”Orden som förvånade i segertalet” SvD
Bild från Wikipedia
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar