Leta i den här bloggen

torsdag 7 mars 2013

Sannsagor

Vårt behov av mystik och sagor torde vara väl dokumenterat. Om inte annat så torde den rikliga förekomsten av sagor och myter inom den religiösa föreställningsvärlden peka på ett starkt behov. Som rationell människa så kan man fråga sig varför? Ett skäl kan vara att vi söker kontakt med den bitvis magiska och fantastiska värld vi alla levt i under vår barndom, en sorts regression. I kristendomen blir den regressionen extra tydlig med prat om Gud fader och centrala rollen av bönen.

Men måste man som vuxen rationell människa förneka sagorna. Nej, uppenbarligen inte: sagor funkar alldeles utmärkt som underhållning och de funkar även om vi inte tror på dem som i mikrofandom. Kvalitén i upplevelsen förstärks om man också tror på sagan "I want to believe". Det finns till och med teorier om att evolutionen har favoriserat gener som ökar benägenheten att tro på högre väsen. Här har jag kraftfullt avfärdat denna vidskepelse på goda vetenskapliga grunder: religionerna har gång på gång visat sig ha helt fel i sina gissningar och fantasier om hur verkligheten fungerar. Tvärtom, varteftersom vetenskapen utvecklats under de senaste århundradena har det visat sig att vi inte har något som helst behov av en gud för att förklara hur världen fungerar.

Den största sagan av dem alla ligger rakt framför oss. Det finns dessutom väldigt goda skäl att tro på den. Sagan om livet i universum. Livet som utvecklas ur kemin. Livet som utvecklat kulturen. En fantastisk saga med många spännande vindlingar. Men framför allt: en saga som vi idag här på jorden skriver och är del av. Det finns många många spännande och fantastiska skeenden framför oss på samma sätt som människan genomgått en fantastisk utveckling de senaste årtusendena - allt sedan jordbruksrevolutionen. Utvecklingen har accelererats ytterligare i och med industriella revolutionen och nu i vår livstid allmänt spridd informationsteknologi. Är det möjligen så att vi inte ser skogen för träden? Att vi är så fast i våra vardagliga bekymmer att vi inte klarar av att höja blicken mot horisonten?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar