Waterworld 2 eller?

Vi är påväg mot framtidsvisionen från 90-tals filmen Waterworld. Världshaven har börjat stiga snabbare på grund av den uppvärmning våra accelererande utsläpp av växthusgaser har inlett. Havsnivån stiger nu med cirka 3 mm per år men detta ökar så att vi i slutet av århundradet, dvs inom 88 år, kan se en nivåhöjning av 1-1.5 m. Detta skulle med en linjär ökning av nivåhöjningen innebära 3 cm per år till 2100 och då börjar det bli kännbart i många delar av välden.

Hur man hanterar dessa vetenskapliga rön varierar. På botten av skalan hittar vi amerikanska politiker i North Carolina som just via lagstiftningen infört förbjud mot att räkna ut vad havsnivåhöjningen kommer innebära kommande århundrade, se Scientific American och även Uppsalainitiativet. Om klimat och havsnivån se t.ex. DN, SvD, SvD2, Wikipedia, SR, SR2, MiljöAktuellt och mitt tidigare blogg inlägg Dags för ny Noa?.

Det hela påminner om ett skämt vi brukade dra i lumpen - "Befälet till de meniga: om inte kartan och verkligheten stämmer så är det kartan som gäller". I Sverige har vi tack och lov ett annan förhållningssätt. Själv hade jag i höstas en manusidé till en ny film "Noah!". Filmen skulle bygga på att ett genombrott av världshaven i slutet på senaste istiden vid Bosporen eller Dardanellerna som skulle ha lett till enorma översvämningar av stora slättland som blev dagens Svarta havet.

Min story skulle ha en parallell mellan en förhistorisk fiktiv Noa (inspirerad av bibelns) som växte upp någon stans vid nuvarande Marmarasjön. Noas lyckliga barndom stördes av morfadern som hela tiden muttrade om att havet höjdes och det betydde olycka. Morfar, som Noas pappa hade idiotförklarat, påstod att när han var liten kunde man gå torrskodd till en liten ö utanför stranden som lille Noa lekte på. I nästa sekvens av Noas liv så är han en framgångsrik tjänare till kungen i en "storstad" långt öster ut. När han en dag åker hem för att besöka sin gamla sjuka moder, som ligger på dödsbädden, blir han varse att havet har stigit rejält - hans barndomsstran är borta! Han tänker stilla att morfadern kanske hade rätt. När han, på återvägen över kullarna, stannar vagnen för en nypa luft förstår han plötsligt, som i en vision, att om havet fortsätter stiga så kommer det översvämma kullarna och riskera då dränka hela den enorma slätt som hans hemstad ligger på. Det ena leder till det andra och slutar med att han bygger ark under spott och spä fram till översvämningen... I den moderna parallellen så handlar det om en klimatforskare i Amerika som har liknande story: lycklig uppväxt vid stranden i 70-talets Florida, karriär som klimatforskare som är utsatt för hårt politiskt tryck under Bush-administrationen och sedan ålderdom i slutet på vårt århundrade där han sen sin gamla värld dränkas.
Tydligen jobbar den amerikanske filmregissören Darren Aronofsky just nu med en ny film om Noa som ska vara färdig till mars 2014 som verkar bygga på ett seriealbum- det blir spännande att se vad han skapat.

24/6-12 Sverige blir blötare, Regnet kommer att vräka ner

Bild från DN

Exkluderat

Till vilka områden ska en ateistisk livsåskådning förhålla sig neutral och till vilken gräns?
Uppenbarligen så blir det tokigt om en livsåskådning (eller religion för den delen) tar ställning till politiska sakfrågor eller ideologier. Helt neutral kan den dock inte vara vad gäller de grundläggande demokratiska värderingarna om frihet, jämlikhet och rättvisa. Den ska självklart ta avstånd från partier eller ideologier som är odemokratiska, främlingsfientliga, stöder förtryck eller på annat sätt bryter mot de mänskliga rättigheterna. Den måste också inkludera värderingar om hållbart samhälle och avståndstagande från skövling av våra naturresurser, annars fördärvar vi bara för oss själva och riskerar i förläningen miljökollaps.

Livsåskådningen ska inte ta ställning för eller mot demokratiska politiska partier på samma sätt som den inte ska ta ställning för eller emot någon bestämd idrottsklubb (Brynäs, LdB FC Malmö eller IK Sävehof...) eller konst och konstformer (popmusik, tavlor, film mm). Den ska däremot ge utrymme för att uppskatta de människor som engagerar sig för demokratin, utövar sport eller verkar för, konstnärer eller kulturarbetare. I den bemärkelsen kan livsåskådningens roll liknas vid en fotbolls- eller ishockeydomare: lägger sig inte i spelet men blåser i visslan och pekarut överträdelser, kanske till och med viftar med ett gult kort emellan nåt. Livsåskådningen ska ligga på en metanivå  under politik, idrott och kultur på samma sätt som ett operativsystem ska erbjuda förutsättningar för applikationer men inte ha synpunkter på vilka applikationer som körs eller vad det gör (så länge de inte är destruktiva som virus eller maskar för de ska stävjas).

På samma sätt ska livsåskådningen inte heller lägga sig i hur näringslivet, media eller vetenskapen fungerar så länge som den fungerar: dvs inte utgör ett hot mot miljön, demokratin eller utvecklingen. Ska livsåskådningen lägga sig i dessa områden så blir det på ett diskuterande och moraliserande plan. Den "världsliga" makten utgår från folket via demokratin och hanteras inom den politiska sfären.

Något mer som ska exkluderas? Kommentarer?

Bild från springer.nu

Ta för givet

Så går den svenska nationaldagen mot sitt slut. Denna gång förgylldes morgonen av den ovanliga Venuspassagen, som bara några kunde se pga myckna moln. En dag som vi svenskar inte firar i någon större utsträckning. Vi har i varje fall fått ordning på välkomnandet av nya Svenskar: i år har 29.920 personer fått medborgarskap i Sverige, se DN och GP. De flesta av dessa förstår att uppskatta vilket fint, fredligt, jämlikt, demokratiskt och tryggt land vi har. Vi Svenskar tar det för givet. Lite som med hälsan: den friske har många önskningar, den sjuke har bara en.

Visst ska vi glädjas åt alla begåvade, duktiga och ambitiösa nya svenskar som väljer att komma hit. Eller egentligen fortsätter att välja att komma hit - vi är alla invandrare av blandras. Vi bör också betänka vilken utomordentligt god affär arbetskraftsinvandringen är: vi får hit färdigutbildade personer redo att hugga in på arbetsmarknaden. I många fall är det kvalificerade yrkesutbildade personer: bland andra forskare, läkare, ingenjörer, ekonomer, musiker, kockar och skickliga idrottsmän som kan hjälpa oss att försvara de svenska färgerna. Allt detta får vi näst intill gratis förutsatt att vi kan ta emot dem på ett fungerande sätt. Viktigt att vi fortsätter värna om vårt goda rykte runt om i världen.

En dag som denna borde vi tillåta oss själva att ta ett steg tillbaka och se skogen för träden! Sverige är visserligen inte så perfekt som det kan tyckas om man själv kommer hit från ett land präglat av krig, förtryck, svält, ojämlikhet, korruption eller fattigdom. Men vi har tack vare: lång tid av självstyre, turen att undkomma krig och förödelse och att vi haft demokratiska kloka ledare under, lyckats bygga upp ett ovanligt tolerant, demokratiskt och jämlikt samhälle. Sverige har inte alltid varit ett sådant föredömligt land - så sent som för drygt hundra år sedan var det en fattig diktatur där en fjärdedel av befolkningen valde att fly landet för att undkomma svält och förtyck. De av oss som bor eller har bott utomlands under en längre tid har känt avsaknaden av Sverige och det svenska språket - en nyttig erfarenhet. De som inte känner behov av och vördnad för vårt land kanske borde prata lite mer med våra nya medborgare för att få perspektiv.

7/6 EM trupp anlände till Ukraina på nationaldagen: DN.

Bild från KennethBloggen

Mars-One

I åratal har det pratats om och funderats på Mars-expeditioner. Olika koncept har förts fram men det har varit mycket snack och lite firma. Mestadels på grund av de stora kostnaderna och de politiska problemen med att sälja in ett rymdprojekt (finns mycket annat som för gemeneman känns angelägnare att satsa på). Det senaste decenniet har "Mars to Stay"-konceptet diskuterats allt flitigare (se marstostay.com). Det innebär i all korthet att åker dit med en enkelbiljett. På samma sätt som utvandrarna från Sverige på 1800-talet inte hade några planer eller någon reell möjlighet att återvända. Det är mycket mycket billigare med enkelbiljett (kanske bara en tiondel av en ToR-expedition) och säkrare (astronauterna utsätts bara för en resa och slipper farliga start från Mars yta). På sikt skulle även bosättningar på Mars hjälpa till att trygga vår arts överlevnad (se Privat Rymdfart).

Nu lanseras Mars-One projektet som går ut på att etablera den första människan bosättning på Mars år 2023. Beboeliga moduler kommer att finnas på plats för de första nybyggarna när de landar. Bostadsmodulerna kommer vara deras hem där de kan leva och arbeta på Mars resten av livet. Besättningsmedlemmar kommer att anlända vartannat år med start 2023. Tanken är att det ska etableras en levande och växande community på Mars. Den tekniska planen för hela projektet är så enkelt som möjligt. För varje komponent har redan åtmistonne en existerande potentiell leverantör identifierat.
Kan detta projekt överleva som dokusåpa? Det lär ju dröja innan Mars kan konkurrera med reguljära turistorter (även utan valutaoro) - mer av ett konstprojekt eller kanske ett projekt som förenar och som vi kan vara stolta över likt en nationaldag?

Från SvT "Nu kan du emigrera till Mars"
"Hela projektet ska finansieras av sponsring och reklam, och en av arrangörerna bakom är också mannen bakom tv-programmet Big Brother.
-Det här har varit en dröm för mig i mer än tio år, säger grundaren Bas Lansdorp till SVT. När jag nämnde saken för Big Brother-producenten Paul Römer och han räknade ut att det skulle vara möjligt att finansiera projektet med hjälp av sponsorer tog det fart på riktigt.
Tanken är att allting, inklusive urvalsprocessen och färden till Mars, ska direktsändas. Publiken får vara med och välja vilken grupp av fyra astronauter som får bli de första att sändas iväg till den röda planeten - efter ett tio år långt träningsprogram där de ansökande bland annat isoleras i månader åt gången i öknen", se även robotnyheterna.

6/6 Science fiction legenden Ray Bradbury som 1950 skrev "Invasion på Mars" har avlidit: DN, GP, SR, SvD1, SvD2
7/6-12 Till Mars utan retur: Aftonbladet, Expressen, SR P3
Interview med Bas Lansdrop om Mars-One som ska skicka fyra astronauter till Mars 2022.
13/6-12 Johan Marcopoulos informationsansvarig på Rymdstyrelsen är skeptisk enl Metro
14/6-12 Nytt teleskop NuStar uppskjutet från flygplan: DN
15/6-12 SR Vetandets värld: Framtida resor går till Mars och asteroiderna
16/5-12 Första kinesiskan i rymden: DN, SvD, GP. Liv på Mars?
24/6-12 Snö på Mars
26/6-12 Om Mars-one i Huffingtonpost

Profan Ceremoni

I en byggnad i Culpeper utanför Washington DC genereras med jämna mellanrum säkerhetsnycklar till det kryptografiska system system som ska garanterar att nätets adressregister inte manipulerats av någon obehörig. Detta görs i en liten ceremoni med deltagare från separata kontinenter och länder. I den senaste ceremonin deltog bland andra svenska representanten Anne-Marie Eklund Löwinder och även gäster Linus Larsson och Daniel Goldberg som har berättat om upplevelsen i DN: Resa till nätets hemliga hjärta.

Ur DN: "Sju personer ur den innersta kretsen av betrodda internetexperter är de enda som kan utföra ceremonin. De kallas kryptoofficerare och har tilldelats var sin guldskimrande nyckel. Först när tre av dem samtidigt tar med sina nycklar hit, till datacentret i Culpeper, kan utrustningen som används låsas upp. Här stämplar de adressregistret som säkert, ungefär som ett sigill försluter ett kuvert. Men i stället för smält lack används osynliga och digitala kryptografiska nycklar. En sådan stämpel har ett bäst före-datum, eftersom man kallt räknar med att krypteringen knäcks förr eller senare. Det är därför ceremonin måste upprepas gång på gång".

Denna noga bevakade ceremoni som är till för att övertyga om nätets säkerhet är helt av profan natur. Läser man artikeln i DN så går tankarna osökt till religiösa ceremonier (eller  Monty Pythons "The Holy Hand Grenade" se Ateistisk Trosbekännelse). En fascinerande tanke är att de religiösa ceremonierna kanske kan ha fungerat som en sort torrsim, övning, inför framtida ceremonier som berör världsliga händelser (som den i Culpeper). I så fall skulle de kunna få en funktion som liknar barnens lek eller matematiken i relation till fysiken: en abstract övning utan verklighetskontakt som kommer till användning i en tillämpad disciplin (fysiken) och därigenom har sitt berättigande.

Video från YouTube som introducerar "KSK Key Signing Ceremony"

 och visar en del av utrustningen (utan Anne-Marie)

Arvet

En sekulär eller ateistisk livsåskådning kan ärva mycket från tidigare religioner. De representerar mycket gammla traditioner som har internaliserat ceremonier och högtider utvecklade för att täcka människors behov, om än på lös grund, i nöd och lust (som t.ex. vid tragiska flygkrascher). En livsåskådning bör därför titta noga på vad religionerna omfattar för att destillera fram ett extrakt. I denna destillationsprocess måste även metafysiken avskiljas likt finkeloljan, vilket i sig är en grannlaga uppgift. Det har i viss mån redan gjort på olika områden, t.ex. inom mindfulness (som kan sägas vara  avprogrammerad variant av yoga/meditation ursprungligen från buddhismen).

Inom vilka områden ska livsåskådningen ärva från sina primitiva religiösa anfäder?

I funderingen om äkta människor och religionernas ursprung gick jag tillbaka till en gamla lärobok i religionshistoria av Ringgren och Ström. Där kan man i inledande kapitel läsa om religionsfenomenolgi: "det jämförande studiet av de religiösa föreställningarna och uttrycksformerna". Tittar vi snabbt i inledningen och kastar ut metafysiken så åker magi, helighet och gudstro på soptippen, men inte tabu. Enligt tidigare kanske en del handlingar och till om med kunskap vara "förbjuden".

Gemenskapen är nog så viktig för att utveckla och sprida en livsåskådning. I det moderna samhället kanske man inte behöver bygga ateistiska tempel annat en på ett fåtal platser då man istället kan umgås mycket tätare och effektivare i ett facebook-liknande forum "Soulbook, Lifebook, Xenobook" eller dylikt.

Kulten, som har redan berörts flera gånger, tar sig uttryck i vissa bestämda handlingar som i regel på något sätt regleras av den sociala gemenskapen; vidare: kult och moral står inte i motsats till varandra , utan etiken är ofta bunden till kulten.  Där ingår, som minst socialt bundna kulthandlingen, bönen som skiljer sig från meditationen (upplevelser och tankar kring något) genom att alltid riktas till någon. En ateistiska bön skulle då rikta sig till något eller något och tjäna som ett sätt att åtekommande försöka samla och fokusera sina tankar. Offer kan skippas i fysisk bemärkelse. Däremot kan en uppoffring vara ett positivt element när man väljer att göra ett avkall eller extra ansträngning för att nå ett enskilt eller gemensamt mål (som ett nyårslöfte). Den viktigaste riterna torde vara dop, bröllop och begravning. Inträdet i vuxenlivet bör stödjas av något liknande den humanistisk konfirmationen för att orientera och informera i livsåskådningsfrågor. Kulten föregår ofta på särskilda heliga platser eller i därför helgade byggnader, tempel.

Ämbeten skulle man kanske inte vilja ha men det är nog i praktiken svårt att undvika "proffs politiker". Motsatsen: amatörer förefaller föga attraktivt (med färskt exempel från amatör imamer som rekommenderar kvinnoförtryck).

Tankar om döden, världsslutet (eller eskatologi - läran om de yttersta tingen) och skapelseberättelsen ska i sörsta utsträckning lämnas till vetenskapen då de tillhör världsbilden med möjligt undantag för hur vi förhåller oss till dem särskilt då livet och dess slut.

Sekulär religion

I gårdagens blogg diskuterades vad som ska ingå i en ateistisk livsåskådning. I det sammanhanget kan det ligga nära till hands att lobotomera lämplig religion, dvs obducera bort de religiösa delarna men behålla ceremonier med mera. Förslaget att köra alla element ur en religion men utan tro på gud och den "religiösa biten" är gammalt och kommer upp lite då och då. Den första mer omfattande varianten lanserades av målaren Jacques-Louis David och finns rätt väl beskrivet i en artikel i nät tidningen Standpoint redan 2008 "A Religion for Atheists" av Alain De Botton (som sedermera byggt ett ateistiskt tempel i London). Se även mina tidigare inlägg Tusenårig tradition, Svenskt Ateistiskt Tempel? och Demokratisera Kina?

Fri översättning av kärnan i Alains resonemang:
"Religionen är inte bara en fråga om tro, utan vilar på en drös tankegångar inom så skilda områden som arkitektur, konst, natur, giftermål, dödsfall, ritual, tid -genom att göra sig av med Gud, skulle man också avskaffa en hel rad mycket användbara, om än ofta märkliga och ibland bakåtsträvande, föreställningar som hade hållit ihop samhällen sedan tidernas begynnelse. Så mer fantasifulla och kreativa tänkare började göra två saker: för det första började de jämföra världens religioner i syfte att komma fram till vissa insikter som överskred tid och rum, och för det andra började de föreställa sig hur en religion skulle kunna se ut utan en gud".

Alain har fått många kommentarer till artikeln de senaste 4 åren. Av dessa tycker jag två är särskilt intressanta. Fritt översatt:
Men de flesta sekulära verkar nöja sig med att agera individuellt snarare än kollektivt - och varför skulle de inte? Varför inte en sova en timme till på lördagmorgon, gå på bio på torsdagskväll eller ett pass till på gymmet? Varför gå upp för att gå höra en sekulär "predikan", jag menar föreläsning? En anledning: religioner lyckas inspirera sina anhängare genom att kräva uppoffringar av dem, som deras anhängare är villiga till, under större gott, som de ser det. Detsamma gäller för sådana allomfattande politiska / sociala / ekonomiska / världsbild ideologier som kommunism, man hör ofta om osjälviskhet av lojalt marxister, ägnas åt deras sak, det faktum att de använder termer som "kamrat" hjälper förmodligen till (ungefär som "broder" och "syster" i religiösa kretsar). Men sekularism, saknar en övergripande politisk/social ideologi som marxismen: Hur kan en sådan filosofi inspirera någon att offra, för att gemensamt beteende och ritualer?
"Advocatus" February 2nd, 2009 1:02 AM.

Faktiskt attraherade Jacques-Louis David idé anhängare,  Robe Spierre kallade den "Kulten av det högsta väsendet". Det bör tjäna som en varning till alla som vill bli sekulära humanister och tror att deras idéer skulle kunna slå rot i människornas sinnen . Man kan inte förstå religion eller dess institutioner och man kommer aldrig kunna. Bättre då att hålla områdena förnuft och renlärighet separata men jämlika.
"Kade" June 3rd, 2008 3:06 AM

En sekulär religion förefaller vara en återvändsgränd, närmast att beteckna som en "björntjänst". Det måste finnas mer än fasader, ceremonier och ritualer!

Bild från wiki "Napoleon at the 

Saint-Bernard Pass (1801)"