Venuspassagen

Årets tredje stora astronomiska begivenhet Venuspassagen närmar sig, mindre än en månad kvar till 6 juni. Det två tidigare var konjunktionen mellan Venus och Jupiter och "supermånen" häromdagen(se Aftonbladet och YLE). Venus, som fortfarande syns stark och klar efter skymningen i norr, kommer passera mellan jorden och solen på självaste nationaldagen, se DN och FoF. Venuspassager är relativt ovanliga men sker parvis med drygt hundra års mellanrum. Denna gång var det första tillfället 2004 och det andra nu i sommar. Missar man detta tillfälle får man vänta till 2117, vilket väldigt få klarar av även om vår förväntade livslängd ökar.

Passage-paret 1761 och 1769 användes för att relativt exakt fastställa storleken på den astronomiska enheten (avståndet solen - jorden). Över hela världen observerade astronomer passagerna, och genom att kombinera sina resultat kunde man för första gången beräkna avståndet till solen som sedan kunde användas för att beräkna avstånd till andra stjärnor.

Denna gång passerar Venus framför solen under morgontimmarna – från midnatt till klockan sju på morgonen. Dvs. bara de allra nordligaste observatörerna kan se hela passagen. Vi övriga får titta från soluppgången och framåt. Detta är å andra sidan goda nyheter för morgonpigga och fotointresserade: spännande perspektiv blir möjliga, som för supermånen nedan. Se vidare Ny Teknik, P3, SAAF och stjarnhimlen.se

Vill man ladda ordentligt skall man läsa Andrea Wulfs nyutkomna bok ”Jakten på Venus” som handlar om mätningarna 1769 och en hel del annat med kopplingar till Venus. Lite mer skrämmande perspektiv på Venus är att den tjocka atmosfären, som till största delen består av koldioxid, ger en kraftig växthuseffekt med en yttemperatur på över 400 C (tillräckligt för att smälta bly). Och för er som funderar: nej så mycket åt helvete kan inte klimatet  på jorden gå även om vi eldar upp all olja, gas, kol och torv som finns. Det blir bara ett mindre "helvete". En dag, när vi har löst våra egna problem med accelererande växthuseffekt kanske vi kan ge oss på utmaningen att terraformera Venus, vilket bland annat omfattar en nedkylning...

Hur man själv kan göra ett enkelt solobservatorium av fältkikare och lite papper: Youtube Fiske Planetarium OBS: titta aldrig direkt på solen varken oskyddat eller genom solglasögon (och absolut inte genom fältkikare - ger svåra skador på ögat).

DNs referat från förra Venuspassagen 6 juni 2004
9/5-12 Ett himmelskt äventyr SvD
11/5-12  Världen enades i jakten på Venus GP, GD, HD, SvD
1/6-12 FoF, Tarnsit times, I observatoriemuseet, Föredrag 5/6, SR, YLE
3/6-12 Vårt livs sista Venuspassage DN, GP

Venuspassage bild från YLE 

Nu håller vi andan

Ödesval i Grekland idag. Vi vill  inte se en upprepning av utvecklingen i Tyskland under 30-talet. Väljarna har uttalat tankar om att straffa de etablerade partierna. Det verkar även som ett litet nazistiskt parti kan komma in i riksdagen -skrämmande.

Uppenbarligen har västerländska politiker underskattat risken med den lånekarusell som har snurrat allt snabbare sedan 90-talet. Uppenbarligen har det slarvats med EU-bygget. Men det verkar också som om politikerna har underskattat reaktionerna på en ekonomisk krasch. Varken romarriket, världens främste supermakt eller klientelet i TV3's lyxfällan kan leva över sina tillgångar. Får man antyda orsaken: avsaknad av gemensam fungerande moral (skattemoral, girighet, korruption, inget samhällskontrakt, politikers "löftesmoral"  mm)?

Tankarna går osökt till den tyska filosofen Hegel som myntade: ”Det enda vi kan lära oss av historien är att vi inte lär oss något av historien”. Vi får för grekernas och Europas skull hoppas att det inte finns någon ond högt intelligent politiker som bestämmer sig för att utnyttja situationen i galna syften!
Se: DN, SvD, GP, SR även Alexandra Pascalidou 44 min in i Aktuellt

6/5-12 kväll: Nytt politiskt landskap: DN, GP och SR
7/5-12 Grekland kan lämna euron: DN och SvD, Rörigt och osäkert: SR och GP
8/5-12 Regeringsboll hos vänster GP, Vänstern vill riva upp avtalet DN
9/5-12 Även vänstern ger upp ny regering DN
10/5-12 Tyskland sätter press på Grekland, Europaoro tyngde Wall Street
11/5-12 Eurozonen klarar sig utan Grekland DN, GP
             Pasok ger upp: DN, GP och SR
13/5-12 Inget genombrott i hårda förhandlingar: DN, GP och SR
14/5-12 Grekiskt kaos skakar börsen: DN, SvD och GP
15/5-12 Kommer Grekland lämna Euron? DN, GP, SvD och SR
Nu kan vi andas ut men tyvärr med en suck: Nyval i Grekland DN, SvD, GP och SR

Bild från SvD Näringsliv

Mot Religionsfritt

Idag diskuteras religionsfriheten friskt i vårt land. Särskilt intensivt på områden där den tycks komma på kollisionskurs med andra fri och rättigheter. Nyligen kom Hans Ingvar Roth ut med ny bok i vilken han försvarar religionsfrihetens status som mänsklig rättighet: "Är religionen en mänsklig rättighet?". Hans har presenterat sin bok i radions P1. I Svenska Dagbladet har författare Torbjörn Elensky recenserat boken.  Recension är välskrivet på gränsen till en fristående essä.
Ur SvD: "Många människor har ett behov av att fästa sin världsbild i en punkt bortom förnuftet, i något onåbart som enbart kan accepteras, inte bör kritiseras och från vilket själva världsupplevelsen sedan emanerar och i förhållande till vilken världen värderas. För väldigt många sitter denna punkt i religionen, som befinner sig bortom den vetenskapliga förståelsen, bortom vardagen, men samtidigt genomsyrar hela livet.
  Religionen bär en väldig rikedom, konstnärligt, mänskligt, filosofiskt och rent känslomässigt, men den kan också vara ett konserverande regelverk som kringskär människors liv och som har seglivade anspråk på att vara överlägsen vetenskaperna, med aktuella exempel som anti-darwinismen och motståndet mot stamcellsforskning".
Torbjörn sätter fingret på den springande punkten "De missionerande monoteistiska religionernas problem i förhållandet till den sekulära makten är att de anser sig äga sanningen" och att "det största problemet när det gäller religionsfriheten är barnen. Har de också individuella mänskliga rättigheter, eller är det föräldrarna som är bärare och förvaltare av dem tills barnen är vuxna?", se t.ex. Förbjud omskärelse av omyndiga pojkar och Övergreppen på barn i religionsfrihetens namn måste stoppa apropå exorcism.
Torbjörns slutsats är att tolerans är essentiell (respekt för vars och ens frihet att själv styra sitt liv och definiera sig i så stor frihet som möjligt). Religioner måste få verka (även de vi är främmande för). Men de som gör anspråk på denna frihet måste själva ge andra den. Ingen religionsfrihet för någon utan tankefrihet, samvetsfrihet och yttrandefrihet för alla.

I ett läge där religionsfriheten fyller 60 år och Sverige i stort är sekulariserat känns diskussionen både aktuell -det gäller att få till en lagstiftning som stävjar alla avigsidor av dessa uråldriga trosföreställningar, samtidigt som den känns rätt inaktuell. Humanisterna argumenterar för att vi borde avskaffa religionsfriheten, den behövs inte. I grundlagen finns redan rättigheter om informationsfrihet, yttrandefrihet, åsiktsfrihet, föreningsfrihet och demonstrationsfrihet.

Fallet påminner om en gammal sommarstuga man planerar att riva för att bygga nytt - det är ingen idé att renovera eller förbättra den. I praktiken är vi på väg mot ett religionsfritt land även om vi aldrig kommer fram, likt nollvisionen inom trafiksäkerheten. Därför kanske vi borde anlägga ett mer socialantropologiskt synsätt: att det finns religioner och religiösa - en kvarleva från medeltiden - ger oss en möjlighet att studera dem för att bättre förstå vår historia. I samma anda är det kanske inte värt besväret att i dagens Sverige avskaffa reglerna om religionsfrihet. Däremot bör vi lägga krut på att stävja avarter och kanske fundera på om vi kunde modernisera religionsfriheten till en mer generell livsåskådningsfrihet?

Bild från GP

Religioner tål inte analys

DN publicerade i förra veckan en artikel "Tänkande kan få troende att vackla" som bygger på forskning, se Science "To Keep the Faith, Don't Get Analytical".
Ur DN "Analytiskt lagda personer är mindre benägna att vara troende än de som brukar gå på magkänsla. En del människor med religiös övertygelse upplever sin tro som bergfast"  men den nya studien "visar att personer som uppmanas att tänka analytiskt kan börja vackla i sin tro, om än bara lite".

Man skulle lite populärt kunna säga att det intuitiva tänkandet ser till helheten medan de analytiska tänkandet plockar i sönder helheten och undersöker delarna och deras relation. Ingen person skulle kunna fungera med bara det ena sortens tänkande, se nedan.

Inom forskningen har det växt fram en bilda av att religiösa övertygelser bottnar i intuitiva processer, enligt  Will Gervais medförfattare till studienen publicerad i Science. Det är rätt uppenbart att religioner inte håller om de plockas ned i småbitar som var och en utsätts för kritisk granskning (ta t.ex. kristendomens "jungfrufödsel"). Inom ingenjörsprojekt måste båda aspekterna tas med: ska en bor byggas måste den både se bra ut och vara funktionell ur ett helhetsperspektiv (dvs. gagna samhället mm) och vara analytiskt sund - alla delar måste kunna analyseras och hålla för de belastningar och slitage de kommer utsättas för under brons livslängd.

En ateistisk livsåskådning måste fungera som helhet och stå pall för en analys. En livsåskådning som inte tillfredsställer både kravet på helhet och att vara analytiskt-robust kan inte fungera i dagens moderna kunskapssamhälle. Den skulle också riskera att vara farlig, som en slarvigt byggd bro. På samma sätt som atesim inte är en tro så kan inte en ateistisk livsåskådning vara en trosföreställning - den måste bygga på en modern vetenskaplig världsåskådning och det måste gå att visa (analysera) hur den gör det. De intuitiva tänkandet behövs för att finna vägen som sedan måste stakas ut med analytiskt tänkande, så att den fungerar i alla lägen.

Inom psykologin kan tänkandet delas upp i två generella kategorier:
• Intuitivt tänkande, ett stort antal variabler och viss brist på information kan hanteras och snabba slutsatser kan dras - viktigt för att orientera sig i en komplex värld och känna igenom mönster. Det intuitiva tänkandet associeras ofta med högra halvan av hjärnan och tycks vara en förutsättning för bl.a. kreativitet. "Högra hjärnhalvan står för omedvetna förmågor som intuition, kreativitet, helhetsuppfattning, känslosamhet, orienteringsförmåga, bildförmåga, formkänsla, igenkänning av ansikten, tolkning av ansiktsuttryck och musikalitet. Den håller sig till det som finns här och nu men arbetar med många olika saker samtidigt".
• Analytiskt tänkande, begreppet kommer från analys: att dela upp till exempel ett problem i mindre delar och undersöka varje del för sig. Det analytiska tänkandet karakteriseras av en sekventiell logisk behandling av information och associeras med vänstra hjärnhalvan. Från Wikipedia: "Den vänstra halvan rymmer medvetande, språkförmåga i både tal och skrift, matematik, logik, analysförmåga samt jagets historiska aspekter och framtidsplaner. Den arbetar sekventiellt, vilket innebär att den koncentrerar sig på en sak i taget".
  "De bägge halvorna kommunicerar och samordnar sig via hjärnbalken, men i speciella försök kan deltagare med talet (vänster hjärnhalva) svara på ett sätt men med en pekning (höger hjärnhalva) ge ett annat svar".

Bild från Racksons Kennel

Perspektiv

A long time ago in a galaxy far far away...
Forskare har bevittnat hur ett stort svart hål i en avlägsen galax för cirka 2.7 miljarder år sedan svalde en stjärna. En händelse som inte är så vanlig, kan gå många tusen år emellan "stjärnsväljningarna". Det svarta hålet befinner sig mitt i en galax och har cirka 2 miljoner solmassor vilket innebär att det är jämförbart med det i centrum av Vintergatan (det gravitationella nav som vår galax roterar kring). Se DN, GP, SvD, Smithsonian Science och den vetenskapliga artikeln i Nature.

Händelsen har inga praktiska konsekvenser för oss, annat än observationens vetenskapliga värde. Men den sätter vår lilla tillvaro i perspektiv. Inom loppet av två dagar slukades en hel stjärna. Alla katastrofer vi kan tänka oss, inklusive ett fullfjädrat kärnvapenkrig, supervulkan eller direktträff av komet i klass med den som utrotade dinosaurierna, är en fjärils vingslag i jämförelse med denna monsterstorm. En hel värld har slukats av det totala mörkret. I processen sändes en ljusblixt ut med en styrka som överträffade lyskraften av  miljardtals stjärnor. Den dömda stjärnan sände i dödsögonblicket ut mer ljus än galaxen - ett dödsskrik värt namnet.

Vi bor i jämförelse på en liten planet som snurrar runt en stjärna i ett lugnt hörn av vår galax. På detta lilla dammkorn i universum oroar vi oss för dagliga frågor som hur dyr bensinen kan bli, om det senaste jobbskatteavdraget är rättvist eller om fel låt vann i melodifestivalen. Vi klarar inte att lyfta blicken och se att vår förbränning av fossila bränslen oåterkalleligen värmer upp biosfären och höjer världshavens vattenstånd, att våra utsläpp av kemikalier och miljögifter riskerar få ödesdigra konsekvenser för oss eller att vi är i full färd med att utrota nästan alla stora vilda djur. Samtidigt som en stor del av mänskligheten lever i fattigdom, förtryck och rättslöshet därför att ett fåtal makthavare har bestämt att sko sig själva istället för att verka för utveckling, frihet och välstånd.

Stjärnan som slukades låg 2.7 miljarder ljusår bort, ett ansenligt avstånd även i universum. Det var därför det tog 2.7 miljarder år för ljuset att nå oss. Under de senaste 100 000 åren av dessa: dvs när ljuset från katastrofen bara färdats 2 miljarder 699 miljoner 900 tusen år så dök de första människorna upp. Under de sista 10 000 åren av lusets färd så skedde jordbruksrevolutionen och strax innan ljuset kom fram började den industriella revolutionen. Ljuset passerade oss för något år sedan, en liten liten del träffade jorden och en ännu mycket mindre del fångades upp av astronomernas teleskop. På sin färd vidare i rymden lämnar det en mänsklighet som fortsätter att utvecklas bakom sig. Förhoppningsvis klarar vi människor av de problem vi nu står inför utan för mycket blodspilla och när ljuset kommit en liten bit till, säg 100 000 år, så kanske vi kan blicka tillbaka och säga "Ja, ja det var i varje fall rätt låt som vann melodifestivalen 2012"

24/5-12 Melodifestivalen: Storfavoriten blundar inte för problemen.
27/5-12 Rätt låt vann!!! DN

Datasimulering av stjärna slukas av svart hål, från malaysia.msn

Vaccin dilemma

Idag rapporteras om ytterligare dödsfall i fågelinfluensan: tvååring dog efter att ha fått feber 17 april  (troligen smittad av fåglar- hans föräldrar försörjer sig genom att sälja vaktelägg) se: DN, SvD och GP.

I Sverige, och många andra länder i västvärlden, har vi ett dilemma: vid en kommande epidemi, eller pandemi, är det inte säkert att svenskarna väljer att vaccinera sig. En allmänna inställningen till vaccination mot potentiella pandemier har blivit mycket mer tveksam efter svininfluensa-vaccinationen, se t.ex. SvD2. Det massmediala fokuset riktades mot kostnader och biverkningar.

I ett skarpt läge, när en pandemi sprids och många dör, kanske inte viljan att vaccinera sig är den begränsade faktorn. Vi riskerar att hamna i en situation där det inte finns något vaccin att tillgå. Vi har ingen egen fabrik och de länder inom vilkas gränser det tillverkas vaccin kommer antagligen, oavsett alla tidigare avtal, snabbt lagstifta om att det egna landets befolkning skall vaccineras först. Internationella krisövningar visar att stater alltid sätter sina egna invånare främst. Sverige var på väg att bygga egen fabrik (se DN 2005) men beslutet revs upp (Aftonbladet 2009). Mer om fågelinfluensan och vaccin: vårdguiden, DN experter 2005,  Finlands syn, SVA om fåglar.

Idag lär det knappast finnas politiskt stöd för investeringar i fabrik. Även om hotet blivit mer aktuellt i och med aktuell forskning, se förbjuden frukt, och ökad medvetenhet för vad en terrorist kan åstadkomma, efter Breiviks mördande, se DN2, SvD2 och GP2. Eller om det händer en olycka så att farligt smittämne sprids ut ur forskningslabbet!

Vad gör vi? Bygga egen fabrik eller hoppas på att det går bra?
Fabriken skulle vara en sorts begränsad försäkring - även om vi har en så är det inte säkert att vi hinner framställa vaccin i användbar mängd. Men att stå helt utan skydd när stormen kommer kan bli dyrt, mycket dyrt - vi får betala i liv.

3/5-12 Omstridd forskning om modifierat fågelinfluensa virus publiceras DN, GP och SvD.
7/5-12 Forskare smittades i labbet och dog: DN, GP, SvD och SR
13/5-12 Virusstudie kan ge terrorister dödligt vapen
1/6-12  Rädsla för pandemi 2009

Bild från Arbetsmiljöverket

Människan förgöraren?

Människan är det främsta rovdjuret. Vår framgång som art är nästan obegränsad. Vi har förökat oss till den grad att vi håller på att demolera hela biosfären. För att övertyga sig om detta behöver man bara titta på befolkningsutvecklingen: före jordbruksrevolutionen var vi runt 5 miljoner människor, när den industriella revolutionen började ta fart år 1800 hade befolkningen vuxit till en miljard och idag har vi passerat 7 miljarder människor på jorden! Aldrig tidigare har en art dominerat jordens djurliv på detta sätt. Följden är massutdöende till den grad att vår era har kallat antropocen.

I dagens DN hävdar paleontolog Lars Werdelin att våra förfäder redan för två miljoner år sedan trängde undan en stor andel av Afrikas stora rovdjur. Han han analyserat rovdjursfaunans utveckling i Östafrika under de senaste 3,5 miljoner åren. DN skriver "Inga klimatförändringar kan förklara en så drastisk omstrukturering av rovdjursfaunan. Werdelin drar i stället slutsatsen att det var våra egna förfäder som utplånade de flesta av arterna, inte direkt genom att döda dem, utan indirekt genom att minska deras ekologiska utrymme. För runt två miljoner år sedan dyker Homo erectus upp. Det är den enda skillnaden i ekosystemen gentemot tidigare epoker. Då försvinner många rovdjur".

Det är alltså ingen ny trend vi talar om. Det är inte heller något onaturligt: en art blir överlägsen de andra och tränger därför undan dem. Samma fenomen har hänt förut och kommer hända igen. Däremot lägger detta ett moraliskt ansvar på oss människor. Vi har så att säga vuxit upp från att ha varit ett djur i skogen (som klättrade i träden) till att ha blivit skogsvaktaren. Vi kan inte längre säga en sak och göra en annan.

Vi kan inte, som inom svenskt skogsbruk, släppa loss kommersiella krafter som både saknar kunskap och moraliska ambitioner. Vi kan inte heller acceptera att Svenska bolag skövlar naturskog i Ryssland, se SvD, DN, GP och SR. Det finns många fler exempel inom miljöområdet, viltvård, havsbruk mm. Vi är som art tillräckligt mogna för att kunna bruka jorden, haven och atmosfären på ett uthålligt sätt. Vi måste klara av att tillämpa en uthållig moral oavsett om det är makthungriga politiker, diktaturer eller kommersiella krafter som hotar den. Vi gör det för vår egen skull, för vår överlevnad, för vår mentala och fysiska hälsa. Klarar vi inte av det så riskerar vi att få leva på och av en soptipp där livsbetingelserna försämras för var generation.

3/5-12 Artutrotning underskattat miljöhot DN och SvD
6/5-12 Motorsågsmassakern. Det finns alternativ, men lagen kräver kalhyggen DN och Massdöd bland pelikaner och delfiner i Peru DN, GP och SR
8/5-12  Skogens maffia. Så tog de makten över träden
9/5-12 Kommunen skövlade skogsreservat DN & GP
13/5-12 Skönheten och odjuren. Så drivs människan ut ur skogen,

Bild från Naturskyddsföreningen Skogsnätverket