"I natt jag drömde, något som jag aldrig drömt förut" som Cornelis Vreeswijk skaldade (
Youtube klipp). Våra drömmar är en stor del av våra liv vare sig vi vill det eller inte. I förra veckan berättade SvD om
klardrömmar - som
innebär att man är medveten om att man drömmer – medan man drömmer. Vissa kan till och med styra innehållet. Nu ökar intresset för att lära sig skapa sina egna drömvärldar. Själv får jag rysningar varje gång jag hör Martin Luther Kings -
I Have A Dream tal.
Drömmar, att ha drömmar, att våga drömma är en viktig del av våra liv och ett viktigt verktyg för att kunna utveckla oss själva och vår värld. Drömmar och sagor låter oss stå i kontakt med vår barndom så som kvalitetsunderhållningen "
Once Upon a Time" illustrerar. Drömmarna och drömvärlden erbjuder en koppling mellan våra
andliga liv och den materiella värld vi lever i, nästan som i
animistisk tro. Världen blir inte längre död och kall utan varm och besjälad. Vi kan tillåta oss blicka framåt och fantisera om hur världen skulle kunna vara. Vi fokuserar på målet drömmen istället för
mardrömmen som jagar oss, som i Lennons
Imagine.
Tar vi sagor och drömmar till oss skulle den materiella världen kunna kännas
besjälad utan att vi hemfaller till metafysik och religiösa vanföreställningar, se
I Dagdrömmarnas Trädgård och
Dream come true. Sagor kan vi alla uppskatta utan att vara religiösa - de ger ett intrinsiskt
underhållnings-mervärde förenligt med vår moderna världsbild (till skillnad från religionerna), se
Universum,
Ny världsbild? och
Världsbilden.
Det går till och med att bygga en hel världsbild och religion på drömmar - som australiska urinnevånarnas
Dreamtime. Kanske är dags att titta noggrannare på drömtiden och avprogrammera de metafysiska elementen pss som gjorts inom
mindfulness? Vi kanske är mogna, för första gången i historien, för en drömtid - en tid när vi frigjort drömmandet från metafysikens bojor?
25/4-13 Drömmarna har hjälpt mig många gånger
SvD