Drömmar, att ha drömmar, att våga drömma är en viktig del av våra liv och ett viktigt verktyg för att kunna utveckla oss själva och vår värld. Drömmar och sagor låter oss stå i kontakt med vår barndom så som kvalitetsunderhållningen "Once Upon a Time" illustrerar. Drömmarna och drömvärlden erbjuder en koppling mellan våra andliga liv och den materiella värld vi lever i, nästan som i animistisk tro. Världen blir inte längre död och kall utan varm och besjälad. Vi kan tillåta oss blicka framåt och fantisera om hur världen skulle kunna vara. Vi fokuserar på målet drömmen istället för mardrömmen som jagar oss, som i Lennons Imagine.
Tar vi sagor och drömmar till oss skulle den materiella världen kunna kännas besjälad utan att vi hemfaller till metafysik och religiösa vanföreställningar, se I Dagdrömmarnas Trädgård och Dream come true. Sagor kan vi alla uppskatta utan att vara religiösa - de ger ett intrinsiskt underhållnings-mervärde förenligt med vår moderna världsbild (till skillnad från religionerna), se Universum, Ny världsbild? och Världsbilden.
Det går till och med att bygga en hel världsbild och religion på drömmar - som australiska urinnevånarnas Dreamtime. Kanske är dags att titta noggrannare på drömtiden och avprogrammera de metafysiska elementen pss som gjorts inom mindfulness? Vi kanske är mogna, för första gången i historien, för en drömtid - en tid när vi frigjort drömmandet från metafysikens bojor?
25/4-13 Drömmarna har hjälpt mig många gånger SvD
Bild från välproducerade TV-serien Once Upon a Time
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar