Leta i den här bloggen

måndag 16 april 2012

Hubottar är vi allihopa

En variant av en gen kan förklarar intelligens: enligt DN har "ett internationellt forskarlag råkat snubbla över en variant av en specifik gen, kallad HMGA2, som kan vara en av förklaringarna till varför vissa människor är mer intelligenta än andra", se även  SvD och GP allt enligt forskningsrön publicerade i Nature genetics.

Att vi är en produkt av arv och miljö torde inte vara någon nyhet. Varteftersom forskningen framskrider får vi en allt bättre förståelse för hur detta samspel fungerar och vilka begränsningar eller möjligheter vi har. Att intelligens skulle hänga samman med gener (dvs arv) är kanske inte heller så förvånade - i alla tider har föräldrar funderat på vilka egenskaper barnet ärvt av dem och av mor- och farföräldrar. Lite mer överraskande är att en enskild gen och dess varianter skulle ge så stor effekt. Intelligens är en "systemegenskap" för hjärnan -dvs resultatet av samverkan mellan ett stort antal hjärnceller, ungefär som en motorcykels egenskap "snabb" inte går att härleda till någon enskild del utan är resultatet av helheten.

De nya rönen öppnar för skrämmande och kittlande tankar: vad händer när fosterdiagnostik och IVF blir allt mer vanliga? Kan vi hamna i ett läge där de flesta eller alla föräldrar väljer att få intelligenta barn på samma sätt som vi idag försöker välja bort en del kända defekter? Hur påverkar det samhället - får vi en "intelligensrevolution" som ger ett genomslag jämförbart med den industriellarevolutionen? Står vi inför en Brave New World?

Nöjer vi oss istället med att koppla ihop dessa forskningsrön om hjärnan med samtida diskussioner om "fria viljan" så framträder en ny människobild som närmast får liknas med Hubottar, som i SVTs "Äkta människor". Den fria viljan är filosofiskt problematisk i och med att det är svårt att förstå hur vi skulle kunna ha någon fri vilja om man inte förutsätter en metafysisk själ (vilket andas medeltid och vidskepelse). Samtidigt agerar vi utifrån att vi har en fri vilja och spontant känner nog de flesta av oss att vi har en. Det kan vi om vi låter "fri vilja" betyda att vi tar beslut själva utan att bli tvingade därtill (jämför diskussion i Estelles val). Det hela påminner om hur en hjärncell fungerar -utifrån ett antal insignaler beslutar vi om utsignal. Detta synsätt strider inte heller med den framväxande kunskapen om det mekanistiska tänkandet. Kan vi acceptera att den "fria viljan" bara betyder att vi själva får ta beslut utifrån det arv vi fått och de insignaler vi får (miljön)  så upphör motsägelsen. Det lite mer aviga sidan av detta mynt är att vi då blir en kugge i utvecklingen, en kugge som får göra sitt jobb - vidarebefordra vridmoment från en axel till en annan (jämför Sam Harris diskussion och även humanistbloggen). Vi blir del av något större men till priset av att vi i det närmaste reduceras till hubottar.

♪♫ ♫
Hubottar ä vi allihopa, allihopa, allihopa.
Hubottar  ä vi allihopa, allihopa och ja me.
Du me och ja me.
Du me och ja me.
Hubottar  ä vi allihopa, allihopa, allihopa.
Hubottar  ä vi allihopa, allihopa och ja me.


 Odi från Äkta människor

lördag 14 april 2012

Om inte

Fredsaktivister har i alla tider påpekat de enorma kostnaderna för krig, i form av lidande men också ekonomiska förluster. Pengar, läs resurser, som istället kunde använts till annat. Summan blir än större om vi lägger till kostnader för kriminalitet, korruption och den svart ekonomin. Alla dessa "kostnader" kanske skulle kunna sammanfattas i priset för dålig eller obefintlig: moral, demokrati och kunskap. Kostnaderna för krig är uppenbara i dagsaktuella Sudan-konflikten: alla förlorar, se SvD, GP, DN  och SR.

Det är frestande att tänka vad mänskligheten skulle kunna åstadkomma om vi hade: världsfred, världsdemokrati och en gemensam sund världsmoral. Kort och gott - ordning och reda. Hanna Fahl ger i dagens DN ett exempel "Anar ni hur nära vi var att få ett extremt coolt rymdskepp i naturlig storlek" med referens till Gary Goddards 90-tals projekt: ett StarTrek-skepp som enligt skisserna skulle torna över Las Vegas skyline, se Garys Blogg. Nu var det väl inte krig och kriminalitet som stoppade detta projekt (utan en motvillig Paramountchef som ägde rättigheterna till ”Star Trek”). Och som Hanna påpekar så hade det kanske kanske inte, med flagnande färg, varit någon större attraktion idag. Nåja, vad är väl ett rymdskepp i Las Vegas..? Det kan vara dötrist och långtråkig och alldeles... alldeles underbar!

Höjer man blicken så finns det naturligtvis mycket som inte bara har konstnärligt värde utan ger omedelbara förbättringar för stora delar av mänskligheten: utradera svält, överbefolkning, miljöförstörelse, orättvisor; höja levnadsnivån för alla genom allmän utbildning, sjukvård, fungerande rättsväsen, och så vidare. Vi skulle dessutom ha "råd" med ett antal angelägna och storslagna projekt: utbyggnad av förnybar energi som tillåter global avveckling av kärnkraft och fossila bränslen, höghastighets-järnvägar, mobila fältsjukhus, globala räddningsstyrkor, evakueringsstäder, rymdstationer, Månbas och Mars-expedition med mera. Dessutom skulle vår kapacitet mångdubblas om alla begåvade individer som föds fick en rättvis chans att utvecklas (som tidigare konstaterat). Och vi skulle också skapa möjligheter för konst och vetenskap som kan erbjuda nya Eiffeltorn i vilken form de nu är kommer!

fredag 13 april 2012

En Laglös Generation?

De senaste dagarna har det kommit tråkiga nyheter var gäller laglydnaden bland unga: "Utpressning bland ungdomar allt vanligare. Elever tvingas lämna ifrån sig pengar, mobiler eller dyra kläder" DN, SvD, SR och GP. Ofta handlar det om så kallad "bötning": en påhittad skuld återkrävs, summan ligger på 500-2 000 kronor. Ekonomiska brottsligheten och antalet utpressningar ökar i hela samhället men "sett till andelen unga i befolkningen är ungdomar 15-20 år överrepresenterade bland de misstänkta. Totalt sett är var tionde som utövar utpressning under 18 år. Bland ungdomar sker brotten mest på skolor mellan elever"

Man kan fråga sig hur brottsligheten har utvecklas senaste årtiondena. Tittar man på Brå's statistik så har totala antalet brott från 1975 till idag nästan dubblats (från  755 612 till 1 416 280 per år). Antalet våldsbrott har ökat med en faktor drygt fyra (från 27 140 till 116 752, se graf nedan). Den största ökningen står antalet anmälningar om utpressningar för: från 699 år 2000 till 2 502 år 2010, dvs en ökning 3.5 gånger på bara 10 år!

Mobbning är en start på brottskarriären, se SvD2, SvD3. Mobbingen övergår i hot och utpressning. Den blir, så att säga, en inkörsport i kriminaliteten för mobbaren och i förtrycket för den utsatte. Vad kan vi då förvänta oss av framtiden om denna utveckling tillåts fortgå? Extrapolerar man data från Brå för våldsbrotten, som i diagrammet nedan, blir det nästan en fördubbling de kommande 20 åren. Det här är en utveckling som alla kommer förlora på: både framtida förövare och offer.
Vad är anledningen till denna utveckling? Är det bara att Sverige normaliseras: från ett, i internationella perspektiv, ovanligt laglydigt folk? Eller är det en utveckling som reflekterar ett moraliskt förfall? Hur kan vi vända denna utveckling? För det måste vi!

5/5-12 Våldsamt gäng avbröt mc-fest DN och GP
6/5-12 Mc-kriminella bakom gruppmisshandel DN, SvD och GP
10/5-12 Var tionde ung tjej har haft sex mot sin vilja, 14-årig pojke gruppvåldtagen: DN och GP


torsdag 12 april 2012

Moral före religion

Idag publicerar DN nyheten "Babianer känner igen skrivna ord".  De kan dock inte lära sig läsa men med lite träning blir de skickliga på att särskilja riktiga ord från meningsösa bokstavskombinationer. De kan utan vidare peka ut hundratals riktiga ord och skilja dem från över 7 000 icke-ord. De tycks som om visuell ord-igenkänning är en förmåga som föregår utveckling av språk. Tidigare har man trott att de utvecklas tillsammans men nu verkar det som om vi kanske har haft den förmågan  i åtminstone 25 miljoner år "så lång tid har förflutit sedan vår egen linje separerade från linjen som babianer" se även Science och Discovery.

Det är inte bara förmågan att känna igen riktiga ord som vi delar med andra primater: "Apor har – mer eller mindre – en rad förmågor som tidigare har betraktats som unikt mänskliga". Apor har visat god förmåga till både empati och samarbete. I höstas publicerade Frans de Waal et al en studie  där han visar att schimpanser uppvisar altruistiskt beteende. I SvD 2010, som refererar en konferans i Zürich organiserad av Mind & Life Institute där Dalai lama möter forskare från olika inriktningar, konstateras att "vår förmåga till altruism menar forskarna på konferensen härrör ur nedärvd empati för våra medmänniskor – omsorger som också har studerats hos babianer och schimpanser. Även primaternas altruism motiveras av rättvisebehov och medkänsla, men räcker bara till de allra närmaste".

Det förfaller som om moralen har utvecklats långt före och under mycket längre tid än religionerna. Religion är alltså inte en förutsättning för moral. Se även inlägg på humanistbloggen "Moral utan religion" och Frans de Waals TEDx talk "Morality without Religion".

onsdag 11 april 2012

Förbjuden frukt

Vad händer när vi stöter på farlig kunskap - förbjuden frukt? Ska den hemlighållas eller basuneras ut så att vi kan fokusera på att skydda oss? Denna mycket gamla frågan är nu högst aktuell i och med nya forskarrön om influensavirus.
Forskare har upptäckt hur man kan manipulerar fågelinfluensavirus, så att det smittar via luften. Därmed finns kunskap om hur man kan döda många miljoner (miljarder?) människor - farlig kunskap. Frågan som forskarsamhället stött och blött de senaste veckorna är om det är rätt eller fel att publicera informationen. Vi riskerar så att säga att öppna Pandoras ask. Två artiklar skulle ha publicerats av Nature respektive Science, men de stoppades av USA. Risken för bioterrorism ansågs vara för stor, se DN, SvD, GP och om tidigare beslut att publicera i SVT, SR. En liknande debatt har först om smittkoppsviruset sedan de utrotades 1980. WHO framförde 1994 att de sista virusstammar, som nu förvaras i laboratorier, borde förstöras men det har ännu inte skett. Se även läkartidningen: "Smittkoppor – utrotad sjukdom och potentiellt terroristvapen".

Risken med att publicera är uppenbar: det kan bli en manual för domedagssekter och andra extrema terrorister. Vad hade hänt om den buddistiska domedagssekt Aum Shinrikyo haft tillgång till denna kunskap när de planerade sin saringasattack i Tokyo? Eller för att ta ett ännu mer drastiskt exempel: vad skulle hända om ett gäng galningar i klass med Breivik fått kunskap om hur man tillverkar ett antal olika mycket dödliga och smittsamma virusstammar som skulle kunna utplåna hela mänskligheten om de släpptes lös, jämför I brist på Gudar?

De som argumenterar för att publicera menar att informationen läcka ut ändå. Riskerna ökar faktiskt redan i och med att information sprids (om att fågelinfluensan kan modifieras). Hotet finns ändå:  influensan kan mutera på naturlig väg. För att öka globala säkerheten mot spridning av dödliga sjukdomar skulle vi behöva skära ned resandet till ett minimum och införa långa karantäner. Likväl, om informationen publiceras så kan arbetet med att hitta motmedel och diskussionen om hur vi skyddar oss accelerera. Möjligen blir området då lite mindre attraktivt för terrorister: förbjuden frukt smakar alltid bäst.

1 Mos 3:1-7 "Syndafallet" från www.bibeln.se
1Ormen var listigast av alla vilda djur som Herren Gud hade gjort. Den frågade kvinnan: ”Har Gud verkligen sagt att ni inte får äta av något träd i trädgården?” 2Kvinnan svarade: ”Vi får äta frukt från träden, 3men om frukten från trädet mitt i trädgården har Gud sagt: Ät den inte och rör den inte! Gör ni det kommer ni att dö.” 4Ormen sade: ”Ni kommer visst inte att dö. 5Men Gud vet att den dag ni äter av frukten öppnas era ögon, och ni blir som gudar med kunskap om gott och ont.” 6Kvinnan såg att trädet var gott att äta av: det var en fröjd för ögat och ett härligt träd, eftersom det skänkte vishet. Och hon tog av frukten och åt. Hon gav också till sin man, som var med henne, och han åt. 7Då öppnades deras ögon, och de såg att de var nakna. Och de fäste ihop fikonlöv och band dem kring höfterna.

"Pandora" av Jules Joseph Lefebvre från wikimedia.org

måndag 9 april 2012

Andlighetens Värld?

Varje söndag kl 10 sänder SVT gudstjänster. De ses bara av några få procent av befolkningen. Vän av ordningen frågar sig: är detta rimligt i ett sekulärt land som Sverige?

Tidningen Dagen har tagit upp "Dragkampen om Gud i svensk TV". Det konstateras "trots att tv-gudstjänsterna bara ses av någon procent varje söndag ville ändå fler än hälften att de skulle vara kvar i SVT.".

Humanisterna och ordförande Christer Sturmark är mycket tveksamma till att kristendomen ska ha en egen gräddfil i SVT, se vidare humanistbloggen och diskussion där. Sverige visar mer förkunnelseprogram än sina nordiska grannar.

Vore det inte rimligt att väga upp detta utbud med ett program som granskar andligheten och ifrågasätter den utifrån sekulär grund? Detta förefaller vara ett minimum om man ska leva upp till public service uppdraget: "SVT ska vara opartiska och sakliga". Programmet, lämpligen en timme i veckan, skulle kunna heta "Andlighetens Värld" och formatet skulle kunna likna framgångsrika Vetenskapens Värld.

Bild från Dagen

söndag 8 april 2012

Skapelsens krona

Vår syn på oss själva har varierat genom tiderna. I modern tid har vi gått från "guds avbild", via skapelsens/evolutionens krona till en postmodernistisk något mer dystopiskt miljöförstörare eller potentiell terrorist med snar undergång runt hörnet (se även tidigare blogg nådens år).

Inom kulturen finns många skildringar av människan som skadedjur. Idag berättas om hur en fisk "från helvete", som i mycket liknar en tidig anfader till landlevande djur och därmed oss, invaderar Nordamerika och hotar hela ekosystemet (som den vite mannen gjorde). Effektivt har människan utrotat andra konkurrenter i samma takt som hon spridit sig på jorden, i Sverige är debatten om vargen ett aktuellt exempel.

Är den negativa människosynen bara ett resultat av massmediala fokuseringen på att rapportera dramatiska nyheter   dvs. de plötsliga händelserna (katastrofer: från flygkrascher till roddtävlingar)? Är det vad vi tar till oss och vad vi minns, som Breiviks attentat? Olyckan tillåts, så att säga, dominera över det långsamma framåtskridandet. Eller kan negativa synen vara ett kollektivt dåligt samvete för den miljöbelastning vår arts framgång har orsakat? Ett medvetande om att mycket av de vi gjort kunde gjorts på bättre sätt? Det senare fallet är ett frö till hopp - om stora flertalet av oss vill ha en bättre värld så kan vi, givet uthållighet, också åstadkomma en. Vad som krävs är kanske, med Paul Gauguins  ord, en vision om: var kommer vi ifrån, vad är vi och vart är vi på väg? Och kanske viljan till uppoffringar som vi tycks ha tappat i dagens moderna samhälle. Eller, som det svenska ordspråket säger "Bättre brödlös än rådlös".